- Jag kan inte tro det! sa jag helt chockad när jag hade läst vad som stod i brevet Erik kom med en dag senare. Hur kunde de välja mig? Jag hade ingen talang alls!

- Men det tyckte regissören. svarade han mig 

- Hur är det möjligt? Jag var fortfarande i chocktillstånd. 

- Du var värd den här rollen. sa Elisabeth.

Jag hade för en dag sedan sökt en roll till en ny storfilm. Jag hade inte alls räknat med att få rollen. Möjligen skulle jag kanske få en roll som kanske går förbi kameran en gång i filmen. Men jag hade aldrig trott att jag skulle få huvudrollen. Det var därför jag nu var i chocktillstånd och Erik och Elisabeth hans syster fick försöka att övertyga mig om att det var på riktigt. Den enda nackdelen med den här rollen var att den var i Usa. Eller i alla fall så skulle vi börja i usa. Sedan skulle vi bege oss till Spanien och Italien för att spela in. Jag skulle missa mycket av skolan. Men det skulle vara så roligt att spela in en film. Plus att jag har huvudrollen. Det skulle bli en livserfarenhet. 

 Jag hade under dagen fått se Eriks hus träffat alla hans syskon och hans trevliga jättegulliga mamma. Efter en jättegod middag hade jag och Erik tagit en promenad i kvarteret där han bodde. Han bodde i ett rikemanskvarter hade jag konstaterat på direkten. Men kvarteret var mysigt ändå. Inte som alla rikemanskvarter såg ut på film och tv. Här kände jag mig hemma och här skulle jag få bo ett tag framöver.